Hoppa till huvudinnehåll

Kebnekaise från samiskan

Uppdaterad:

Stora delar av det svenska fjället ligger inom det traditionella samiska området, och har fått sitt namn från samiskan. Inom området finns flera språkområden med stora skillnader i dialekt, uttal, skrift och ordförråd.

Området kring Nikkaluokta och Kebnekaise ligger till störst del inom det nordsamiska området och inom Laevas sameby. Namnen beskriver något som är, eller har varit, intressant att veta för de människor som har naturen som arbetsplats.

Namnet Kebnekaise har sitt ursprung i lulesamiskan, därifrån man har försvenskat orden ”giebnne” och ”gájsse” Dessa två ord betyder ”kittel” och ”hög och spetsig fjälltopp”

Det lokala namnet ”Giebmegáisi” från nordsamiskan har samma betydelse. Detta har sedan fått sin påverkan av det svenska språket och blivit ”Giebnegáisi”

Namnet syftar på en topp med form som en kittel. Alla som varit vid eller på Kebnekaise vet att formen på toppen inte är sådan. Utan namnet syftar på en annan topp, som idag heter Tolpagorni. Detta är den topp man tydligt kan se från nästan hela Ladtjovagge. Toppen har ett speciellt karaktäristiskt utseende, med en kittel på toppen.

Namnet Kebnekaise har någon gång i tiden förväxlats. Samer och lantmätare har troligtvis gjort förväxlingen när man pratat om en utstickande hög topp i området, och inte nödvändigtvis den högsta toppen.

Tolpagorni

Berget ligger något söder om Kebnekaise. Namnet Tolpagorni är ett lån genom finskan av ett ryskt ”Stolb gornyj” vilket betyder ”bergspelaren” Namnet har sedan lånats till samiskan i form av ”Duolbagorni” I sammanhanget, med viss oklarhet, betyder ”Duolba” flat eller platt berg.

Tillbaka upp Tillbaka  |  Nästa